Gemensamma aktiviteter

Vårkonferens 2019

De tre förbunden anordnade en gemensam Vårkonferens 2019-04-12.

Drygt 40 personer deltog i en dag fylld med information och inspiration.

Under dagen informerades om följande ämnen:

• Finsam
• Förbundens verksamheter
• Försörjningsmått
• Socioekonomi (se under egen rubrik nedan)
• Lex Heller (se under egen rubrik nedan)
• Insatskatalogen

Informationen är under uppbyggnad och uppdateras efter hand.

Medlemssamråd 2019

Varje år genomförs ett gemensamt Medlemssamråd och samrådet 2019 skedde 22 februari i Vrigstad.

Magnus Simonsson från Nationella rådet deltog och informerade både om vad ett samordningsförbund har för uppdrag och visade ett sätt att räkna socioekonomi.

Här är länkar till de olika bildspelen som visades under dagen.

Bildspel 1 Magnus Simonsson (grundutbildning)
Bildspel 2 Magnus Simonsson (samhällsekonomi)
Bildspel om förbunden i länet 2018
Minnesanteckningar från mötet

En anpassad yrkesutbildning inom IT-området för unga tjejer och killar med Aspergers syndrom/ASD. För att kunna söka till utbildningen måste personen bo i Jönköpings län. Studierna sker på Campus I12 i Eksjö och det finns 15 platser. Antagning och avslutning sker kontinuerligt och efter individens behov. I utbildningen blandas teori och praktik.

Utbildningen syftar till att göra det möjligt för unga vuxna att få en anställning inom IT-sektorn.

IT-spåret finansieras av Höglandets samordningsförbund, Region Jönköpings län, Samordningsförbundet Södra Vätterbygden och Finnvedens samordningsförbund.

Vill du se en film om hur livet ändrats för en av studenterna?
Filmen om Andreas

Under hösten 2014 gjordes en följeforskning kring hur studenterna upplevde utbildningen. Forskningsrapporten kan du läsa här.

För mer information eller frågor om antagning hänvisas till IT-spårets hemsida i Eksjö eller förbundschef Britt-Marie Vidhall, 076-723 31 17

Detta är ett instrument för samordningsförbund att bedöma egen verksamhetsutveckling över tid, möjliggöra jämförelser mellan förbund, samt ge förbund och ingående parter ett stöd att förbättra samordningen av arbetslivsrehabiliterande insatser.

Förbunden i Jönköpings län använder Indikatorerna för att mäta vad deltagarna, politiker, chefer och medarbetare anser om olika projekt. Läs mer på hemsidan för Nationella nätverket för samordningsförbund NNS.

I alla tre förbund används metoderna Supported Employment (SE) och/eller Individual Placement and Support (IPS) för att hjälpa deltagare att hitta och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Gemensamt i länet genomförs en mätning kring hur metodtroget arbetet sker.

Nedan finns länkarna till skalorna:

Mätning programtrohet SE/IPS i Jönköpings län

Mätning programtrohet SE/IPS enligt Socialstyrelsen

Finsam och Nationella rådet

Nationella rådet arbetar för att lyfta samordningsförbundens insatser genom att sprida kunskap och visa på den konkreta nytta de bidrar med i samhället. På Finsams hemsida finns mer information.

Nationella nätverket för samordningsförbund - NNS

Ändamålet för NNS är att vara språkrör för samt, i nätverksform, stödja och bidra till utveckling av samordningsförbunden.

NNS står bl a bakom Indikatorer för finansiell samordning. De är ett sätt att strukturerat mäta hur nöjda deltagarna är med aktiviteterna som förbunden erbjuder och hur samverkan utvecklas i respektive förbunds område. På hemsidan för NNS finns mer information.

Det finns flera vedertagna sätt att beräkna socio-/samhällsekonomiska effekter av insatser, till exempel sådana som finansieras av samordningsförbund.

Genom åren har flera socioekonomiska utvärderingar gjorts av insatser som finansieras av förbunden i Jönköpings län. Här på sidan kan du läsa mer om dessa utvärderingar. Mer information om själva insatserna finns på respektive förbunds hemsida om insatsen.

Nationalekonomen Ingvar Nilsson (seeab.se) är en av dem som har mest erfarenhet av samhällsekonomiska utvärderingar av kostnader för utanförskap och verksamheter som finansierats av samordningsförbund eller andra parter. I den modell han tagit fram tillsammans med olika medarbetare och finansiärer kan man ta hänsyn till kostnader för respektive myndighet/organisation för utanförskap för ett visst antal individer med olika typer av problembild, insatskostnader, produktionsvinster mm.

Bildspel av Ingvar Nilsson som visades på en utbildningsdag i Vrigstad 1703

Några medarbetare i Nässjö kommun har gjort en analys av kostnader och besparingar/vinster med Extratjänster jämfört med Resursjobb.
Bildspel om Extratjänster och Resursjobb i Nässjö
Rapport om Extratjänster och Resursjobb i Nässjö

I samband med en utvärdering av Funktionsnedsatta i arbete (FIA, f d FIA mé knuff) 2017 gjordes en förenklad samhällsekonomisk analys 2013-2016 som byggde på Ingvar Nilssons modell.
Förenklad samhällsekonomisk analys av FIA

Ett annat sätt att beräkna samhällsekonomiska effekter används av företaget Payoff. De räknar på kostnader och besparingar och redovisar hur lång tid det tar för respektive myndighet/finansiär att "få tillbaka" de investeringar man gör i en verksamhet.
Payoffs hemsida

Ett annat sätt att beräkna effekter användes av Försäkringskassan i den effektutvärdering som gjorts av tre olika metoder för arbetsrehabilitering: Supported Employment, Case Management och Förstärkta samarbetet FK-AF.

Det sättet att beräkna effekter användes av docent Fredrik Hansen vid Jönköping University när han gjorde en samhällsekonomisk utvärdering av verksamheten Enter i Jönköping, finansierad av Samordningsförbundet Södra Vätterbygden.
Bildspel om utvärderingen av Enter (visat 190412)
Utvärderingsrapport om Enter 2012-2017

Ytterligare tt sätt att redovisa resultat och effekter är med hjälp av några enkla schabloner och nyckeltal. Sådana nyckeltal används bl a i Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Magnus Simonsson presenterade detta sätt att redovisa vid förbundens gemensamma vårkonferens 190412.
Magnus Simonssons bildspel om samhällsekonomi och nyckeltal

Vid förbunden i länets gemensamma vårkonferens 190412 visades ett par av ovanstående bildspel och en jämförelse mellan de tre olika modellernas för- och nackdelar.
Jämförelse mellan modeller